Teknikutvecklingen fortsätter och förser beslutsfattare med precis information, få reflektera över att informationen måste analyseras, bearbetas och presenteras. Med ett ökat informationsflöde ställs högre krav på analytiker och chefer. Analytiker behöver ha en djupare förståelse för att kunna beskriva det som informationen ger uttryck för. Chefer behöver en djupare kunskap för att ställa rätt frågor som kan leda till precisa beslut.
Vi kan förfäras över att människor som kör bil och smsar på grund av delad uppmärksamhet. Ibland hörs en hänvisning till den mänskliga faktorn när människor varit inblandade i en olycka där uppmärksamheten delats mellan olika informationskanaler, men vi reflekterar inte över att soldater och officerare tvingas genomföra komplicerade handlingar under press med tekniska hjälpmedel som saknar användarvänlighet eller intuitivitet.
Det finns en vilja att tillgodose behovet av teknik och information på stridsfältet vilket inte alltid behöver vara positivt.
I takt med att försvarsmakten styrs mer efter företagsliknade principer där kostnader skall reduceras, minskar andelen kvalificerade specialister.
Det blir en obalans inom människa, teknik och organisation. Ny teknik kan innebära ett förändrat arbetssätt som påverkar övriga två områden. Ofta implementeras en teknisk lösning utan någon djupare analys som kartlägger effekter eller förändringsbehov inom organisationen.
Det finns flera studier som beskriver problematiken när människan skall sortera och värdera information. Individen har svårt att selektera vilket kan leda till att viktig information passerar utan åtgärd.
Inom luftfart värderas systemdesignen, på grund av dess påverkan på flygsäkerheten. Hur informationen presenteras påverkar säkerheten. Intressant vore om samma principer användes för framtagning av system och utrustning för beslutsstöd som används inom luftfart, där funktioners för och nackdelar vägs mot dess nytta. Interaktionen mellan människa och system värderas och anpassas efter olika behov.
Informationsupplösning har säkerligen en negativ inverkan på beslutstiden. Det skapar även förväntningar hos individen vilket kan leda till osäkerhet hos en beslutsfattare, som ofta är van att fatta beslut med stöd av högupplöst information.
Samtidigt finns säkerligen förväntningar på än mer information för att underbygga ett beslut ytterligare. Jag vill påstå att chefers osäkerhet i beslutsprocessen grundar sig i att västliga försvarsmakter är förlustkännsliga. Besluten kan leda till negativ publicitet. Felaktiga beslut kan även bidra till personliga konsekvenser som underminerar möjligheten att avancera i karriären. Vilket föder behovet av information än mer.
Osäkerheten och viljan att köpa den bästa tänkbara utrustningen kan säkert kopplas mot soldaternas förväntningar.
Personligen tror jag att många kunder är starkt påverkade av behoven underifrån. Det kan därför vara svårt att avgöra vad som egentligen efterfrågas.
Nyhetsflödet och de interna förväntningarna styr behovet och kravställningen mot en leverantör.
Vilket medför höga krav, men vilket moraliskt ansvar har leverantören för att beskriva förutsättningarna för produkten man försöker sälja. Kan kunden ens nyttja produkten eller blir det bara en negativ upplevelse som mynnar ut i dålig reklam för företager.
Inlägg
