Jag blir lite förvånad över att ingen har uppmärksammat att det finns en skadlig kultur i Försvarsmakten. Vi är flera som i flera år har försökt att påtala för regementschefer och uppåt i Försvarsmakten att säkerhet behöver prioriteras. Det har konstaterats i haveriutredningar från statens haverikommission senast i år på helikopterflottiljen, i säkerhetsinspektionens rapporter och via huvudskyddsombudet att det finns en skadlig kultur, men det har inte varit prioriterat.
Områden som upplevs jobbiga hanteras ofta i ”särskild ordning” med ”särskild uppmärksamhet” ofta sker det genom att ett separat forum skapas där den frågan kan diskuteras. Effekten blir att området reduceras, när det inte integreras in i den ordinarie planeringen som t.ex. likabehandling, elsäkerhet, arbetsmiljö. Området blir en fribiljett som kan användas när det blir lite pressat.
När det sker konflikter i verksamheten mellan vad som skall göras och hur det skall utföras segrar allt för ofta vadet. Lagar, regler och bestämmelser åsidosätts och det sprider ett tydligt budskap i organisationen.
Det är så enkelt att i ljuset av #metoo blixtsnabbt förklara hur vidrigt det är för att i nästa stund fortsätta med ett beteende som inte direkt kan kopplas till diskriminering eller trakasserier men som har en indirekt effekt som är kartlagd i flera forskningsartiklar.
Arbetar man i en verksamhet som har svårt att implementera andra lagar och regler som arbetsmiljö, elsäkerhet, brandskydd m.m. så är det sannolikt att diskrimineringslagstiftningen inte heller prioriteras.
Det som premieras är sällan att uppgiften lösts på ett sätt som medfört att lagar och regler följts. Lönepåslag och befordringar kopplas ofta till prestationer som innebär risktagning.
Om man verkligen är seriös angående en kulturell förändring så räcker det inte med kortsiktiga glättiga utbildningar och samtalsgrupper inom likabehandling.
Vi behöver förändra: vår officersutbildning; vårt sätt att leda verksamhet i vardagen och under insats; vad vi prioriterar när vi nominerar individer till skola; vad som värdesätts i RALS; hur vi skriver våra dokument och vad vi väljer att följa upp.
Det måste hänga ihop med ett synligt engagemang över tid, inte bara när media tittar på verksamheten.
Det mest intressant är att det finns verktyg för att mäta, men det finns en utbredd rädsla för att kartlägga problemet.
Inlägg
