Försvarsmakten har under en längre tid arbetat med jämställdhet jag kommer i detta inlägg utgå från
jämställdhetsplanen och de mest frekventa orden som förekommer i texten. Genom en textanalys har följande bild skapats. Ord som förekommer ofta har ett större typsnitt jämfört mot ord som förekommer mer sällan.
En tydlig tendens är att det förekommer en reaktiv inställning till jämställdhet. Genom lönekartläggning och nätverksträffar som är det mest vanligt förekommande orden skall jämställdhetsarbetet bedrivas. Lönekartläggning är reglerat i lag och kan därför inte ses som ett initiativ som visar engagemang från ledningen.
Nätverksträffar är främst kopplat till den enskildes vilja att engagera sig vilket är direkt kopplat till ledningens engagemang och vilja att förändra.
Ett vanligt förekommande fenomen är att den strategi som tillämpas visar sig i organisationen. Det är kanske föga förvånade att försvarsmakten har problem med att rekrytera och befordra kvinnor, när det finns underliggande strukturer som bidrar till en skev könsfördelning.
Utifrån textanalysen är jämställdhetsarbetet utformat som en pekpinne till förbandschefer men utan tydliga verktyg som kan underlätta arbetet. Det föreligger även ett fokus på internationella insatser men inte på den lokala nivån i Sverige. Jämställdheten är viktigare när det kan bidra till inhämtning under en operation men inte för att förbättra arbetssituationen i Sverige.
En annan intressant observation är att ordet kvinnor är vanligt förekommande. Andra utsatta grupper förekommer inte i samma utsträckning t.ex. HBTQ, ålder, handikappade och rörelsehindrade eller soldater och officerare med en invandrarbakgrund.
Utöver att vara reaktivt så saknas även flera perspektiv. Det är därför inte konstigt att rekryteringen främst attraherar unga svenska män. En framtida plikttjänstgöring kan förändra soldatsammansättningen men det kommer inte att förändra inställningen till jämställdhet i Försvarsmakten som troligen kommer att vara ett problem även i framtiden.