Användningen av sociala medier
har växt lavinartat de senaste åren. Poliser, officerare och sjuksköterskor
uttalar sig om arbetsupplevelser eller den politik som bedrivs. Arbetstagare
från en hierarkisk arbetsplats får möjlighet att beskriva sin verklighet. Jag
tror att klimatet i organisationen avspeglar behovet av att kommunicera på
sociala medier, om det är svårt att prata intern bubblar frågorna ut externt.
Många är anonyma vilket kan visa
på att organisationen inte har ett öppet tillåtande klimat. Det är högt i tak
men nära till dörren, är en gammal fras som jag själv upplevt flera gånger. Det
kritiska tänkandet skall bara riktas utåt mot externa källor, ifrågasättande av
interna metoder och arbetssätt är fortfarande tabubelagt. Många chefer känner
sig säkert hotade av medarbetare som ifrågasätter uppgifter och procedurer. Men
om man som chef inte kan svara på några enkla varför frågor, kan det indikera
att fel beslut har fattats. Om man inte vet varför ett beslut tas är det svårt
att implementera lösningen på ett trovärdigt sätt. Många hierarkiska
organisationer lyckas rekrytera/attrahera lojala medarbetare. Men lojalitet är
inte villkorslöst utan kräver en motprestation. Chefer och arbetsledare kan
inte kräva lojalitet om de inte är beredda att själva vara lojala mot arbetstagaren.
Jag menar att öppenheten, informationsöverspridning och påverkan har stora
effekter på lojalitet. Jag tror att när individer känner sig delaktiga och
informerade blir de ofta mer benägna att utföra arbetshandlingar till en större
noggrannhet jämfört mot individer som inte upplever sig delaktiga.
En minskad delaktighet skapar
missnöje, individer har ofta behov av att ventiler och kommunicera sina
upplevelser. Om dess synpunkter inte kan föras fram intern riktas behovet till
andra kanaler.
Jag tycker att det är synd att de
engagemanget inte tas till vara på av dessa organisationer, samhällsdebatten i
sociala medier visar på ett engagemang som är ytterst positivt för utveckling.
Därför blir det nästan löjligt
när stora organisationer skall göra organisationsförändringar med konsulter som
är inköpta resurser. Den verkliga motorn till förändring ligger i engagemanget
hos den outnyttjade personalen som inte får vara delaktiga.
Engagemang har en positiv och en
negativ sida, den negativa sidan är skrämmande och osäkra chefer känner sig
säkert hotade av dessa människor. Därför är det enklare att omge sig med
människor som tycker som jag, men det bekräftar bara det jag redan vet.
Vill man utvecklas som människa
bör man sträva efter att belysa aspekter som bryter normen.
Om alla tänker enkelspårigt kan
vi aldrig hitta den brilliant lösningen på ett problem.
Inlägg
