Säkerhet och riskanalys

En av krigföringens principer är säkerhet. Begreppet verkar vid första anblick rätt, men vid närmare granskning verkar begreppet snarare kretsa kring riskperception och avsaknaden av säkerhet. Marco Smedberg skrev följande text i boken stridens grunder. 

Säkerhets har sedan beskrivit i Arméreglemente taktik.

Utifrån krigets aspekter ger texten ett mervärde men det är oklart vad som avses med ordet säkerhet, men det verkar vara kopplat till förmågan att ta risker för att nå vinster i under militära operationer. Men i vilka situationer är den definitionen tillämplig? Går det att träna på principen? I krig gäller inte hela arbetsmiljölagen därför kan det var enklare att tillämpa försvarsmakten definition under just krig. Men i alla andra situationer som har ett mer otydligt tillstånd blir det snarare ett lagbrott att följa principen.

Attityder och kultur formar oss, utan att tänka följer vi en osynlig väg av olika beslut. Jag förstår varför texten finns. Det har visat sig att risktagning är viktigt i vissa militära operationer. Men frågan som ingen vill eller kan besvara är i vilken kontext och med vilka bakomliggande faktorer är risktagning viktig.

Operation market garden genomfördes trots att det fanns en fientlig styrka som återhämtade. Principen för säkerhet var kanske rätt men det blev helt fel. 
Det existerar ett missförstånd när det gäller definitionen av säkerhet, militär personal gör ofta antagandet att alla risker skall förebyggas vilket medför att risken skall reduceras till ofarlig. Risken skall förebyggas men i en konflikt eller ett krig är det omöjligt att förebygga risker på samma sätt som i fred. Men samma principer är fortfarande tillämpbara, risken skall ställas mot sannolikhet och konsekvens t.ex. Det finns en risk för att motståndaren angriper våra logistiska transporter. Risken är högst sannolik och konsekvensen är hög. Kan förebyggas med underrättelser, eskort m.m. 
På samma sätt som en risk förebyggs i arbetslivet kan risker förebyggas under militära operationer. Den intressanta frågan är varför vi inte vill arbeta med att förebygga risker? Kan det vara så att militär personal arbetar i en organisationskultur som vill ta risker och utsätta personal för fara för att det förväntas av den enskilde. Det skall vara farligt, det är själva essensen med uppgiften. Synen på risk och säkerhet är del av en organisationskultur som inte vill arbeta förebyggande.

Frihet från förhållande som kan förorsaka död, skador, arbetsrelaterad sjukdom, skador på eller förlust av utrustning och skador på miljö (Rausand & Bouwer Utne, 2009).

En annan definition som kan användas för säkerhet, definitionen säger inte att risker skall undvikas utan pratar om frihet från förhållandet som kan förorsaka död. Det är fullt möjligt att tillämpa riskanalyser på alla ingående element i militär verksamhet. Det förutsätter general metodkunskap och och ställer större krav på militär ledning och på utbildande instanser (Försvarshögskolan) vilket kan upplevas skrämmande. Militär planering bör kunna operationaliseras till en betydligt högre nivå än vad som genomförs idag.

Referens:

Rausand, M. & Bouwer Utne, I. (2009). Risikoanalyse: teori og metoder. Trondheim: Tapir akademiske