Snön
kom i år igen, lika förutsägbart som att sommarn kommer om några månader. Jag
förstår att det blir en stor påfrestning när 20-30 centimeter snö kommer på
kort tid. Men jag har svårt att förstå att stockholmsstad inte har dragit fler
lärdomar avseende stadens uppbyggnad och design. Jag tycker inte argumenten
håller när ansvariga lyfter fram parkerade bilar och trånga gator som en ursäkt
för att man misslyckas. Det kan inte var okänt att det bår många människor i
Stockholm, lika okänt borde det vara att vissa gator är smala och trånga.
Denna
gången var det en naturlig orsak bakom den kaosliknade situation som uppstod,
där människor övergav sina bilar i cirkulationsplatser och i vissa fall tog
till handgemäng för att reda ut vem som kört på vem.
Men
tänk om det inte varit en naturlig orsak bakom händelserna, terrorism eller en annan
aktör i öst som vill destabilisera huvudstaden. När beredskapen är så
minimalistisk och beslutsfattare uttrycker förvåning över andelen bilar,
människor och stadens utformning blir jag fundersam. Har vi blivit så fragila
att vi bygger vår säkerhet på en vackert väder analys där allting fungerar.
Borde inte analysen och beredskapen utgå från det värsta tänkbara scenariot,
väpnad konflikt. Om vi förbereder vår beredskap för det värsta blir det
sannolikt lättare att hantera andra situationer som påverkar våra
samhällsviktiga funktioner.
Att
slänga sig med trendiga begrepp som feministisk snöröjning illustrerar bara hur
långt vi har kvar i vår beredskapsplanering. Jag är inte negativ till principen
men den kan inte tillämpas generellt över tiden. Om vägarna inte är farbara och
bilar, lastbilar och bussar inte når sina mål, anser jag att de bör prioriteras
före eventuella cykelbanor eller andra stråk.
Jag
hoppas att data från dessa vädermätare tas till vara och analyseras för att
förbättra vår säkerhet och minska samhällets sårbarhet. Den här typen av
övningar går sällan att genomföra med trovärdighet, nu fick Stockholm möjlighet
att utvärdera sin planering i en relativt begränsad omfattning. Vi borde vara
tacksamma för att det bara var snö under begränsad tid och inte något värre.
Men
sannolikt kommer ingen att utvärdera insatsen, snarare kommer huvuddelen som
uttalar sig hävda att det var en unik situation som man inte kunnat förutse.
Omständigheterna var exceptionella vilket medförde att resurserna fick
prioriteras.
En
tillverkar som sätter en produkt på marknaden tvingas förebygga alla risker,
när en individ gör något avvikande som inte kunnat förutses tvingas
leverantören att justera sin riskanalys och komplettera anvisningarna eller
ändra produkten för att förebygga den negativa händelsen.
Det
är därför inget hållbart argument att hävda att snö, skogsbrand eller översvämning
är en unik händelse. Historiskt sätt har det förekommit liknade händelser flera
gånger i Sverige och som medborgare har jag rätt att förvänta mig att dessa
risker är förebyggda, det är er skyldighet.