Kungliga
krigsvetenskapsakademin redogör för olika skillnader mellan Sverige och Finland
och hur dessa skillnader formar våra beslut.
Skillnaderna
mellan Finland och Sverige stammar inte bara ur geografin, utan också ur
ländernas olika historiska erfarenheter. De avspeglas direkt i dagens
värderingar. Pragmatismen är Finlands trosbekännelse. Överlevnadsinstinkten – survival
– definierar än i dag Finlands identitet. Sveriges ideologiskt färgade
världsuppfattning har trängt den i andra världskriget och Kalla kriget hårt
prövade pragmatismen åt sidan. Den 200-åriga neutralitetstraditionen utgör
fortfarande en del av den svenska identiteten. Därför är en del av befolkningen
i opinionsmätningarna för både neutralitet och en anslutning till Nato.
(René Nyberg, 2016)
Jag
vill även påstå att den svenska neutraliteten och den finska
överlevnadsinstinkten triggar samma mekanism hos politiker. Graden av
neutralitet kan diskuteras men det är likväl ett ställningstagande som bidrar
till, och påverkar vår moderna säkerhetspolitiska utveckling. Förändringar i
den egna självbilden kan därför vara svåra att genomföra. Beslut påverkas bl.a.
av känslor, erfarenheter och utbildning. När dagens förändrade hotbild möter
den politiska verkligheten är det därför troligt att våra politiker upplever
osäkerhet och rädsla på grund av våra nära samarbeten med Nato och EU.
Liknande
känslor påverkar säkerhet de finska politikerna men där kopplar jag rädslan
till det historiska arv som Finland har av krig. Samma känsla, men den orsakar
olika effekter hos beslutsfattare. Sverige blir vagare och mer distanserat
medans Finland blir tydligare och mer konkret.
Sammantaget
verkar det var två olika synsätt som påverkar den försvarspolitiska
utvecklingen. Individen som har upplevt de negativa konsekvenserna av ett
beslut tenderar att uppfatta riskerna som farligare. I förarspolitiken kan eventuellt
ett liknade resonemang användas. Individer som har erfarenhet av militära
konflikter, kriser och krig bedömer troligen risker i vårt närområde som
farligare. Politiker som saknar den militära erfarenheten bedömer sannolikt
samma risker som mindre farliga. Vilket till del kan förklara skillnader mellan
Finland och Sverige. Det bidrar även till att förklara varför det finns olika
uppfattningar i Sverige om risknivån i Östersjön. Försvarsmaktsledningen och
vår politiska ledning kan omöjligen göra samma bedömning av risknivån. Hot och
risk är subjektiva uppfattningar som påverkas av en mängd olika faktorer som
t.ex. känslor och erfarenhet.
Inlägg
