Ytterligare en fundering

Om vi räknar med att vår omvärld fortsätter på den inslagna linjen med olika styrkedemonstrationer av olika slag, där effekterna kan destabilisera vår världsbild. Hur kommer den politiska utvecklingen att se ut. Grundläggande inom politik verkar vara att haka på samhällstrender för att vinna kortsiktiga politiska poäng. Det verkar inte vara unikt i Sverige, utifrån den mediala bilden som presenteras verkar det vara ett framgångsrecept för många demokratier. Klassklyftor och ökad segregation i kombination med arbetslöshet och hopplöshet skapar incitament för missnöje och främlingsfientlighet. Högerextrema partier har i flera länder fått ett onormalt stöd.

Men hur kan det komma sig att främlingsfientlighet kan vara populärt trots den negativa historia som ofta finns kopplat till gruppen. En förklaring som ofta lyfts fram är att det är en missnöjesyttring mot den sittande maktens sätt att styra. Delvis är det säkert en bidragande faktor men det är troligen inte bara missnöje utan valet följer på ett underligt sätt den individuella utvecklingen, där individen går före kollektivet.

Flera pekar på att samhällsutveckling går mot en ökad individualisering vilket bland annat märks i ideella föreningar som får svårare att medlemmar. Faktorer som upplevs reducera eller inskränka på individens levnadsstandard kategoriseras som hot. Opportunistiska partier kan med enkla medel framställa sig själva som lösningen på det externa hotet. I flera fall blir gensvaret ett ökat stöd vilket visar sig i efter riksdagsvalet. Att rösta högerextremt blir ett egenupplevt sätt att säkerställa att samhällsresurserna finns tillgängliga för individen. Redan etablerade partier upplever frågor som är kopplade till det högerextrema som obehagliga då ingen vill identifiera sig med den typen av politik. Konsekvensen blir att talföra personer kan diktera villkor utan påverkan och insyn, övriga partier hamnar i en reaktiv fas som troligen hör samman med oviljan att möta åsikter och samhällsproblem som normalt sätt är tabuförklarade.

Samtliga partier har ett övergripande syfte oavsett partipolitisktillhörighet, få så många röster som de bara kan för att öka sin egen påverkan. Det ökade stödet för högerextrema partier får de etablerade partierna att tveka på vilken linje som är rätt för att säkerställa att partiet utvecklas i rätt riktning fram tills nästa val, samhällsutvecklingen blir sekundär. Partipolitiken tvingas anpassa sig till den samhällstrend som är rådande vilket visar sig genom hårdare krav och minskad öppenhet. När flera partier byter inriktning bekräftas och legitimeras de högerextrema partiet, det folkliga stödet ökar och spiralen fortsätter. Åsiktsutbudet minskar på grund av att fler partier strävar mot mitten och den upplevda skillnaden blir minimal. De med avvikande uppfattning som inte räds normen sticker ut och blir starka trots extrema åsikter.

Samhället styrs i många fall av individer och deras vilja att bibehålla sin maktposition vilket i dagens samhälle gynnar partier som kan skilja sig från mängden. Jag har ofta reflekterat över hur få det är som faktiskt tar ansvar för beslut. Det finns inget samhällsansvar kavar då vår systemdesign bygger på korta cykler, där misslyckanden betyder förlorad makt och status.

Denna process gör oss sårbara för påverkasoperationer på grund av att vi nu har försatt oss i ett läge där vi tvingas reagera på samhällstrender som grundar sig på vad allmänheten vill ha. Jag tror inte att det är slumpen som kopplar samman högerextrema partier med andra aktörer som försöker destabilisera och förändra den västliga bilden.

För att bryta trenden är jag övertygas om att varje parti behöver ha en tydlig linje som man vågar hålla. Partier måste våga stå för något och de behöver finnas olika uppfattningar om hur ett problem skall lösas. Dessa uppfattningar måste debatteras offentligt på ett sätt som utbildar allmänheten. Varje tillfälle till debatt bör ses som ett tillfälle till utbildning över hur partiet tänker angripa samhällsutmaningar. Allmänheten behöver utbildas för att fatta kloka beslut som inte domineras av grupptänk och misstänksamhet inför det okända.

Vad leder ett mer nationalistiskt samhälle till inom områdena öppenhet, rörelsefrihet, handel, tillväxt, omsorg, säkerhet, nu och i framtiden.

Det är min fasta övertygelse att samtliga länder blir mer sårbara när de står själva vilket naturligtvis exploateras av Ryssland t.ex. genom enskilda samtal med regeringschefer.

Fortsätter vi den inslagna linjen behöver vi inget yttre hot, vi själv genererar ett genom vår egen osäkerhet och rädsla. Jag kan inte föreställa mig att bo i ett land där den politiska ledningen har en högerextrem politik. Men med tanke på utvecklingen i Europa blir det få länder kvar att flytta till om det skulle bli en sanning.